Byggnadstekniska konstruktionsprinciper

Golv och bjälklag

De ljudparametrar som bestämmer golv och bjälklag är stegljudsnivå och luftljudisolering. Stegljudsnivån är oftast det som orsakar problem och som är svårast att beräkna. Stegljudsnivå mäts både horisontellt och vertikalt. Den horisontella stegljudsnivån skiljer sig ofta kraftigt beroende på i vilken riktning det mäts. Åtgärderna är olika beroende på om det är höga eller låga frekvenser som skall åtgärdas. Höga frekvenser åtgärdas oftast genom val av golvbeläggning och har nästan ingen inverkan vid låga frekvenser. När man önskar byta golvbeläggning måste man ha kunskap om den befintliga golvbeläggningen. Att lägga klinker eller löslagd parkett utan andra åtgärder kommer med stor sannolikhet att ge problem med störda grannar och kan innebära att om Miljö och Hälsoskydd ger ett föreläggande om mätning så måste hela arbetet göras om.

Olika golvprodukter har oftast en märkning om stegljudsdämpning som varierar i hög grad. En vanlig plast eller linoliummatta har en dämpning på ca 2 dB medan en bra stegljudsdämpande matta kan ha ca 20 dB. Det betyder inte att man automatiskt får denna stegljudsdämpning. Har man otur kan man till och med få ett sämre resultat. Mätvärde är framtaget på speciella grunder där man mätt skillnader mellan ett homogen betongbjälklag med eller utan matta. Eftersom betongen leder höga frekvenser effektivt så blir skillnaden stor där. Har man inga problem vid höga frekvenser så uteblir skillnaden och i stället kan man råka ut för oönskade resonanseffekter i mellanfrekvensområdet.

När man inte använder platsgjutna bjälklag utan olika typer av prefrabricerade block så kan skillnaden bli stor i olika utbredningsriktningar beroende på om ljudet går längs med eller på tvärs med blocken. Varje skarv tappar mycket energi.

Problemen vid låga frekvenser är svårare att komma till rätta med och där avgörs egenskaperna till stor del av vikten i bjälklagen och vid riktigt låga frekvenser av bjälklagets styvhet. En annan viktig egenskap är separationen av övre och under delen i bjälklaget. En god separation där man har separerade och saxade reglar för golv och tak ger ett mycket bra resultat för både höga och låga frekvenser och är ofta den enda lösningen när man ska göra förbättringar i äldre bjälklag. Man måste också ta hänsyn till väggars eventuella flanktransmisioner. I de fall man har förbilöpande lätta väggar hjälper det inte att överdimensionera bjälklaget utan att förbättra väggkonstruktionen.

Väggar

För väggar mäter man enbart luftljudisolering och dessa krav skiljer sig mycket kraftigt åt beroende på vilken typ av lokal väggen skall användas för. Vissa väggar har inga krav. Det kan vara väggar i villor och fritidshus. Det kan även vara enkla lokaler som förråd och liknande i offentliga byggnader.

Den enklaste kravställningen börjar normalt på 30 dB R´w och gäller för tex mellan kontorslokaler och korridor.

Mellan kontorslokaler gäller i de enklaste fallen 35 dB R´w

40 dB R´w gäller exempelvis mellan skollokaler och korridor.

44 dB R´w gäller mellan skollokaler och det är den luftljudisolering som krävs för att man inte skall höra vad som sägs. Man kan då höra att något sägs.

Nästa nivå är 52 dB R´w där detta krav är ett R´w krav ner till 100 Hz för äldre bostäder som byggdes före 2004 och som från 2004 ändrades till att gå ned till 50 Hz för att bättre klara av bruket av stereoanläggning.

År 2015 (?) ändrades R´w värdet för bostäder till att vara DnTw värde. Detta värde går också ner till 50 Hz men skiljer sig åt att det bättre beskriver den upplevda ljudnivåskillnaden, medan R´w mera beskriver de tekniska egenskaperna/ytenhet. Tanken med detta krav är att man varken skall höra att det talas eller vad som sägs och att musik skall i normalfallet inte vara störande. Detta krav gäller för standardbostäder.

Bostadsrätter har oftast kravet 56 dB DnTw50 och innebär att man sällan skall kunna vara störd.

60 dB DnTw är tex kravet i skolmiljö för musiklokaler avsedda för akustisk musik som blockflöjd och akustisk gitarr. 60 dB omskrivet till linjära tal innebär att ljudet skall dämpas 1-miljon gånger. I de fall en lokal skall användas för elförstärk musik som Pop och Rock räcker dock inte detta för att omgivningen inte skall störas. Här behöver ljudisoleringen normalt vara bättre än 75 dB och kan i vissa fall behöva vara bättre än 85 dB.

För samtliga väggkonstruktioner gäller att väggen måste konstrueras för att klara minst 4 dB bättre än kravet för färdiga konstruktionen. Detta på grund av att alla väggkonstruktioner har ett visst mått av läckage via installationer och anslutningar. Detta läckage blir viktigare att minimera ju högre krav väggen har. På en 30 dB vägg kan detta läckage totalt uppgå till några kvadrat centimeter, medan det på en 80 dB vägg knappt kan vara ett hårstrå.

Projekterar man väggen för samma konstruktionsvärde som kravvärde finns inget utrymme för läckage och detta är synnerligen dålig ekonomi. Att åtgärda en mängd små läckage kostar hundrafalt mera än att välja något högre konstruktionsvärde.

Precis som för bjälklag är flanktransmition en viktig faktor att ta hänsyn till. Tex: är förbilöppande korridorväggar är ett stort problem.

Installationer

Den vanligaste orsaken till underkända besiktningsvärden är bristfälligt utförda installationer. Underkännanden kan vara såväl luftljudisolering, stegljudsnivå som installationsbuller.

Mycket pengar läggs ned på efterarbete av installationer som kunde undvikits med enkla akustiska anvisningar. Luftljudisoleringen underkänns ofta på grund av att ventilationskanaler är otillräckligt eller felaktigt fogade i vägg-genomföringen. Det kan också vara att det saknas ljuddämpare på kanalen för att detta inte skall fungera som ett talrör. Det räcker inte att ventilationsljudet uppfyller kravet. Överhörningen måste också kalkyleras och dimensioneras så att den håller 8 dB värde bättre än väggen. Kalkyleras den samma som väggen, så minskar totalkravet för väggen med minst 3 dB med resultatet att den ofta blir underkänd.

För väggar med höga ljudkrav som 55 dB och uppåt innebär det också att kanalen måste delas och förses med dukstos inne i väggen. Väggar på 55 dB och uppåt behövs så gott som alltid byggas med dubbla regelstommar som helst inte skall ha någon kontakt alls med varandra för att väggen skall nå sitt ljudkrav. Kopplas vägghalvorna ihop sjunker ofta ljudisoleringen med ca 15 dB. Därför är det viktigt att detta inte sker via plåtkanalen.

Ett vanligt el-uttag har minimal luftljudisolering eftersom plasten är mindre än 1 mm tjock. Monterar man då 2 el-uttag på var sida av väggen mittemot varandra som ofta sker blir detta en stor läckagepunkt.

Vid dörrar sättar man ofta en installationszon för el, tele, data, mm. Denna zon är ofta utfört utan tanke på luftljudisolering. Det är inte bara ventilationskanaler som är talrör, även el-rör fungerar som talrör. Elskåp och liknande plåtskåp fälls ofta in i vägg och försämrar avsevärt den del av väggen där det fälls in. Även stegljudsnivåer kan påverkas genom att rör som går igenom bjälklag är monterade så att ihopkoppling sker mellan de olika konstruktionslagren.

Installationsbuller är egentligen ett annat problem och beror till stor del på felaktigheter i installationsrummet. Agreggat är oftast felaktigt monterade med mycket enkelt vibrationsisolering om överhuvudtaget någon. Installationsutrymmen har ofta låg luftljudisolering för låga frekvenser. Man kan inte välja konstruktioner utifrån ett Rw värde och inte heller ifrån ett Rw-värdeC50. Kravet från folkhälsomyndigheten går ner till 31 Hz och rekommendationen från arbetsmiljöverket går ner till 25 Hz och då är det ganska uppenbart att man inte kan nöja sig med frekvenser ned till 50 Hz. Man kan ha mycket höga Rw värden och trots det obefintlig luftljudisolering vid låga frekvenser. Därför är det meningslöst att ange ensiffertal som Rw för väggar till installationsrummen.

Här måste man ange en konstruktionsprincip. Angående vibrationsisolering så gäller att inte bara agreggatet ska vara frikopplat via sin uppställning utan även alla anslutningar som elstegar, kanaler, rör, ljuddämpare, och till och med grova elkablar. Inga stumma anslutningar mellan agreggat och byggnadsdelar får förekomma.

Avseende ventilationsbuller via kanal är ljuddämparna normalt underdimensionerade för låga frekvenser. Oftast saknas primärdämpare eller den är mycket enkel. Denna skall klara kraven ända ned till 25 Hz och inte bara ett dBA värde.