Ljudproblem i bostäder

Problemen delas upp i två huvudkategorier där det avgörande är om störningen är relaterad till egenskaper i fastigheten eller någon form av verksamhet i fastigheten.

Med verksamhet avses någon form av verksamhet som är affärsdrivande eller organiserad på något sätt. Alltså inte störningar från andra boende som är av helt privat karaktär.

I normal fallet betraktas dessa senare som en ordningsfråga. I första hand försöker man kontakta grannarna och misslyckas det kontaktar man hyresvärden eller styrelsen för bostadsrättsföreningen. Om det inte fungerar blir det en polisiär fråga, vilket inte brukar vara lätt att driva. I de fall störningen kan bero på en ombyggnad hos grannen, så kan man kräva en mätning av fastighetens egenskaper. Det kan ske genom påpekande till fastighets-ansvarig och om det icke fungerar anmäls det till kommunens Miljö och Hälsoskydd.

Förändringar i fastigheten kan vara flytt av kök eller badrum, omläggning eller förändring av golvbeläggning, tex klinker eller parkett. Parkett är känsligt hur den läggs.

En förändring kan även vara installation av maskiner på ett olämpligt sätt. Folkhälsomyndigheten har krav på hur mycket buller man får utsättas för, men det gäller i detta fall inte trafikbuller som har krav via Boverket. Det gäller inte heller ljud från grannars livsstil.

Andra boendes musikstörningar är inte kravställd, däremot är det kravställt om den betraktas som verksamhet och då gäller Folkhälsomyndighetens krav. I de fall en förändring av fastigheten skett så kan man göra en mätning där det skett och jämföra med en bostad i fastigheten där det inte skett.

Vanliga störningsproblem i bostäder är annars ljud från installationer som fläktrum, cirkulationspumpar, fjärrvärme, hissar, tvättstugor, verksamheter med maskinutrustning som verkstäder eller bagerier, mm. Normalt är dessa stomljuds-störningar och beror på bristfälligt avvibrerade maskiner. Egen utrustning som stör som kyl och frys, tvätt och diskmaskin, torkskåp, mm, har inga myndighetskrav.

Trafikbuller beror normalt på dåliga fönster och mycket sällan på brister i fasaden. Det kan också bero på odämpade fönsterventiler.

Skall man få möjlighet att få en bullerstörning åtgärdad så måste man komma överens med fastighetsvärden eller så behöver Miljö och Hälsoskydd göra en anmodan om mätning till fastighetsvärden eller verksamhetsansvarig. Denna mätning måste utföras av en erfaren akustikkonsult och måste uppfylla alla myndighets krav på både mätning och rapport. I de fall myndigheters krav-nivåer inte är uppfyllda krävs normalt åtgärder och ny mätning.

Beroende på när fastigheten är byggd så gäller olika krav på dess ljudisolering. Äldre fastigheter från 1940 och äldre saknar normalt krav. Från 2004 och framåt är kraven väsentligt högre än tidigare. Det finns också olika kvalitetskrav från det året.

Kvalitetskrav betecknas A, B, C, D, där D är en sällsynt renoveringsklass och C är normalklass samt minkrav för nybyggnad. Bostadsrätter håller ofta klass B som är en god standard. Klass A är sällsynt och är mycket god standard. Tyvärr finns det störningar som inte täcks av någon standard. Det kan vara ljud från grannens trapp, ljud ifrån matberedning i kök, olika ljud från badrum, överhörning via ventilation m.m. Det kan också vara ljud i den egna bostaden som kyl/frys/disk eller väldigt klangrik miljö i kök/vardagsrum som nästan omöjliggör samtal. Ljud i den egna bostaden som inte direkt tillhör husets fasta installationer ingår inte i några myndighetskrav.