Bullerplank

Nivå på buller regleras med riktvärden och gränsvärden av olika instanser, bland annat i lagen i Miljöbalken, i Folkhälsomyndighetens (tidigare Socialstyrelsens) författningssamling eller i skrifter från Arbetsmiljöverket och Naturvårdsverket. För störande ljud i bostadsområde, både inomhus och utomhus vid bostäder, har Boverket tagit fram rekommenderade värden som finns specificerade i BBR.

Normalt är att ett riktvärde för tillåten bullernivå anges. Bullernivåer kan mätas och kontrolleras med en bullermätare, som anger ljudnivå i decibel (dB).

För att minska buller i omgivningen kan man bygga olika former av bullerskydd, exempelvis bullerplank och bullervallar. Vissa bullerkällor, såsom kylmaskiner eller ventilationsutlopp, kan dämpas med ljuddämpare. För att minska buller inomhus på kontor och arbetsplatser kan man montera bullerskärmar och skärmväggar. För att minska buller inomhus från trafik eller störande grannar i bostadsrätten kan man ljudisolera fönster, väggar och tak. Om man störs av lågfrekvent buller från ventilationsanläggning kan man installera ljuddämpning på ventilationskanalen eller vid ventilationsdon och utlopp. Störande ljud från ventilation och vattenljud är exempel på ljud som räknas som buller inomhus i Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS 2014:13).

Buller från verksamheter, exempelvis industrier, och buller från trafik, har olika riktvärden beroende på vilka tider störande ljud förekommer. Störande ljud från grannar regleras inte efter tider, samma riktvärden gäller alla tider.

Om människor utsätts för höga bullernivåer riskerar man att utsättas för en bullerskada. Exempel på konkreta bullerskador är nedsatt hörsel och tinnitus, men det finns även en rad indirekta skador, såsom dålig sömn, förhöjd stress och högre blodtryck.

Genom att göra en ordentlig bullerutredning i ett tidigt skede, minimerar man risken för höga bullernivåer vid bostäderna och därmed även risken för bullerskada.