Arbetsmiljö

Arbetsmiljö

En väldigt vanlig missuppfattning är att arbetsmiljö främst har med lokalens utformning och utseende att göra vilket leder till att man ofta lägger stor vikt vid arbetslokalens estetik. Färgsättning, möblering och inredning är något som ofta debatteras på arbetsplatsen och som det ofta finns många synpunkter kring. Men att enbart bedöma arbetsmiljön utifrån ett enda sinne, synen, ger emellertid inte en rättvis bedömning av den upplevda arbetsmiljön.

Vad som definierar en god arbetsmiljö avgörs av naturligtvis av många olika faktorer – inte enbart vår synupplevelse. Även våra andra sinnen måste beaktas och därför är faktorer såsom luftkvalitet, ergonomi och inte minst ljudmiljö minst lika viktiga som estetiken.

Tyvärr får ljudmiljön ofta en underordnad prioritering vid planering av arbetsplatser eftersom den dominerande uppfattningen är att estetiken är överordnad allt annat. Detta medför problem med ljudmiljö på arbetsplatser.

I kontorsmiljö uppstår ofta ljudproblem i öppet landskap när samtalande arbetsgrupper och spontansamtal försämrar koncentrationsmöjligheterna för kollegor. Att konstant bli avbruten i försök till koncentrerat arbete är ett stor arbetsmiljöproblem som leder till minskad produktivitet och kvalitet i arbetet. Öppna kontorslandskap måste därför utformas med ljudperspektivet i fokus för att undvika denna typ av arbetsmiljöproblem.

Rätt typ av akustiktak är en avgörande faktor. Dessutom finns ljudkrav från Arbetsmiljöverket som måste beaktas i kontor. Förutom att det finns ljudkrav för öppet landskap skall även ljudkrav för mötesrum uppfyllas. En god arbetsmiljö i mötesrum handlar dels om att uppnå en viss grad av sekretess , dels att rummet ska ha en akustik som ger en god taluppfattbarhet.

I skolmiljö är den stora arbetsmiljöfrågan egenalstrat buller från barnen, vilket blir uttröttande för både personal och elever. En ständig bullerpåverkan är mentalt uttröttande och leder bland annat till koncentrationsrubbningar, huvudvärk, inlärningssvårigheter och stress. Ett väldigt vanligt problem är hög ljudnivå i skolmatsalen. Det finns flera effektiva åtgärder för att motverka detta såsom rätt typ av akustikundertak, väggabsorbenter, rätt planerad diskinlämning mm. I klassrummen ska akustiken vara sådan att egenalstrat buller från elever undertrycks samtidigt som lärarens röst får en förstärkning för att maximera taluppfattbarheten. En god taluppfattbarhet innebär ökad språkförståelse som leder till ökad inlärning.

I industrilokaler är arbetsmiljön ofta kopplad till buller från maskinell utrustning. Det finns riktvärden från Arbetsmiljöverket som anger den dagliga “bullerdosen” som en person får utsättas för på sin arbetsplats. Bullerdosen kan kontrolleras med mätning, tex att en utvald person i personalen får bära en mikrofon under arbetsdagen. Om ljudnivån överstiger Arbetsmiljöverkets insatsvärden är den direkt hörselskadlig och kräver användning av hörselskydd. Arbetsgivaren är enligt lag även tvingad att vidta andra skyddsåtgärder för att minska bullerpåverkan på personalen.

Vem har ansvar för buller och akustikfrågor

Vem ansvarar för buller och akustikfrågor?

Myndigheter och deras krav

De viktigaste myndigheterna för buller och akustikfrågor är Boverket, Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen.

Kraven från Boverket är sammanfattade i BBR som ansluter till SS 25268:2007 för offentliga miljöer. Sedan år 2008 är kraven i SS automatiskt antagna som BBR:s krav, vilket innebär att när standarden uppdateras så uppdateras även BBR. Ljudkrav finns i fyra klasser: A,B,C och D.

Vid en byggnads färdigställande skall enligt besiktningsprotokollet kraven i ljudklass C vara uppfyllda. Det kan finnas särskilda skäl till att avvika från detta men då ska en avvikelserapport som är godkänd av byggnadsnämnden finnas som underlag. Byggentrepenör ansvarar för besiktning.

När byggnaden sedan tagits i bruk gäller Arbetsmiljöverkets krav AFS 20005:16 för arbetande och Socialstyrelsens krav SOSFS 1996:7 och SOSFS 2005:6 för elever i skolor. Således kan samma typ av lokal ha krav från Socialstyrelsen och från Arbetsmiljöverket.

Tillsyn

Det är alltid chefen i en verksamhet som bär ansvaret för verksamheten. I skolan är det rektorn som är ansvarig. Rektorns ansvar innebär att informera sig om sådant som personalen upplever som brister i verksamheten. Det innebär att rektorn ska föra dialog med skyddsombud, representanter för lärare och personal och direkt med personalen. 

Påtalas brister skall de kontrolleras enligt regelverk från Arbetsmiljöverket AFS och Socialstyrelsen SOS. Rektorn har möjlighet att inkalla en akustiker som gör mätningar och skriver åtgärder. Rapporten med eventuella brister skall framföras till fastighetsförvaltare och det är fastighetsförvaltarens ansvar att åtgärda dessa.

Om fastighetsförvaltaren inte fullföljer sina ålägganden finns det möjlighet att göra en anmälan till Arbetsmiljöverket och/eller Miljö och Hälsoskydd som begär in kontrollmätningar som oftast utförs av en fristående akustikkonsult eller utav tillsynsmyndigheten själv. 

Visar det sig då att brist verkligen föreligger kräver man normalt åtgärder av fastighetsbolaget inom en given tidsperiod.

Vad är bra ljudmiljö på ett kontor

Vad är bra ljudmiljö på ett kontor

En god ljudmiljö skall ge en omedveten känsla av trivsel, en plats där man gärna dröjer sig kvar. En plats där tankarna flödar utan störande moment utifrån och en plats som kan inbjuda till samtal.

Alla har upplevt hur lugnt och skönt det kan bli om man sitter kvar på kontoret efter arbetstid och ventilationen stängs av. Plötsligt känns det som om man tappar 10 kg vikt från axlarna utan att man varit medveten om att man suttit i buller från ventilationen.

Hjärnan fungerar så att den vill koppla bort medvetandet från sådant som den tycker är ointressant, men det orsakar en mental belastning som tröttar. Ointressanta ljud kan vara ventilationsbuller, trafikbuller eller tal som inte går att tolka.

Det finns också ljud som har en viss del information men där hjärnan måste arbeta lite mer för att avgöra om det är av intresse eller inte. Dessa ljud är mycket vanliga och mycket irriterande då de direkt stör koncentrationen. Dessa ljud finns omkring oss hela tiden och kan vara ljudet från högklackade skor, dörr som öppnas, hiss som kommer, telefonsamtal eller ringsignal, samtal mellan arbetskamrater som man inte deltar i, ljud från pentry eller fikarum, plötsliga nya ljud från trafiken, övriga ljud från medarbetare som hostningar, stolskrap m.m. Ja listan kan göras hur lång som helst.

Samtidigt som man inte vill bli störd och gärna vill ha en hög grad av tystnad så vill ytterst få ha det helt tyst. Exemplet i början där ventilationen stängs av upplevs till en början som mycket behaglig men kan sedan övergå till en obehagskänsla om man upplever total tystnad och känner att man är helt ensam på hela arbetsplatsen. De flesta människor känner en stark obehagskänsla i denna situation som kan bli så övermäktig att man lämnar arbetsplatsen.

Utöver att man inte vill bli störd så har man också ett socialt behov av att kunna umgås med sina arbetskamrater. Det gäller både i själva arbetet, där man måste kunna utbyta erfarenheter och samarbeta, men också under fikapauser där man måste kunna samtala utan att skrika och i övrigt kunna delta i det gemensamma samtalet.

Alla människor har ett privatliv som man inte helt vill dela med sin omgivning. Mycket av detta kan emellanåt behöva skötas på arbetstid. Det kan vara samtal med förskolan, läkare, advokat, sjuk anhörig, ja vad som helst. Det måste då finnas möjlighet att utföra dessa samtal utan att övriga arbetskamrater ges möjlighet av avlyssna dem. Även samtal som rör arbetet kan vara av känslig karaktär och bör kunna ske ostört och med viss grad av sekretess.

Vissa samtal kan vara arbetsrelaterade men av känslig karaktär och får inte alls kunna avlyssnas av andra medarbetare. Då behövs rum med mycket hög grad av sekretess.

Hur löser man då allt detta med hjälp av akustisk design. Ja, ett exempel kan vara Skypes huvudkontor som fick pris för bästa design härom året. Skype är så nöjda så man vill införa denna design på alla sina kontor världen över. Där analyserades hur ljudet reflekterades i olika ytor av rummen och vart de sedan tog vägen. Oönskade ljudvägar dämpades bort och ljud viktiga för önskad kommunikation fick vara reflekterande. 

Dessutom fick alla rum en avsevärd lågfrekvensdämpning eftersom låga frekvenser omedvetet höjer den allmänna ljudnivån. Dessutom gjorde arkitekten ett fantastiskt arbete för att få akustiken att smälta in i miljön på ett naturligt sätt, vilket gör att man inte tänker att här har det behövts mängder av arbete för att komma till rätta med en dålig ljudmiljö.

Ventilationsbuller får inte vara störande, men inte heller ljudlös. Är den ljudlös uppfattar många den som verkningslös. Den har också olika karaktär som uppfattas olika. Ett visst väsande upplev som att luft passerar och kan vara positivt om nivån ligger runt ca 35 dB(A). 

Ett mullrande upplevs dock bara som en dålig installation och är enbart tröttande. Man kan jämföra med ljudet på många båtfärjor. Det kan dock finnas en positiv maskerande effekt som gör att samtal inte kan avlyssnas av omgivningen. 

Man kan jämföra med ett flygplan där man sitter mycket tätt och ändå inte kan avlyssna samtal bara en meter bort. Det lågfrekventa ljudet bör klara 55 dB(C) eller Arbetsmiljöverkets krav per frekvens (tersbandskrav).

Trafikbuller handlar nästan uteslutande om att ha tillräckligt bra fönster. Vid val av fönster får man inte göra misstaget att bara titta på fönstrets siffervärde för ljudisolering (Rw-värdet). Viktigt är fönstrets egenskaper vid låga frekvenser eftersom trafikbuller nästan uteslutande är lågfrekvent. Rw-värdet tar nästan uteslutande hänsyn till höga frekvenser. En låg frekvens är mullret från motorn medan en hög frekvens är ljudet från däcken och i synnerhet dubbar.

Avlägset tal försämras i hörbarhet om man har effektiva takabsorbenter och väggabsorbenter. Talet sprider sig som biljardbollar och man måste då se till att ha effektiva absorbenter där ljudet studsar. Man skall tänka på att det är personer som sitter på stort avstånd som stör mest. Man måste därför också tillse att man har effektiva kontorsskärmar samt en effektiv väggabsorbent på den bortre kortväggen.

Alla typer av verksamhetsljud som ofta upplevs mycket störande handlar ofta om att tillgodose en bra logistik relativt arbetsplatser och övrig verksamhet som reception, entre´, hissar, toaletter, fikarum m.m. Kan man inte placera dessa på avstånd måste de avgränsas och dämpas. Ett parkettgolv som passage rakt genom kontorslandskapet är ett exempel på en mycket dålig lösning, i synnerhet om högklackade skor är vanligt.

Att kunna föra ostörda telefonsamtal är mycket viktigt för att livet skall fungera. Det behövs då behagliga dämpade talhytter med bra ljudisolering samt att dessa befinner sig så att det är lätt att ha uppsikt över om dessa är lediga. Att behöva resa sig upprepade gånger för att kolla om någon är ledig är ytterst irriterande. 

De flesta kontor har ytterst bristfälliga talhytter som få vill använda. Arbetet blir inte bättre av att man skall sitta och oroa sig över olösta problem. En talhytt bör nästan vara utformad som en studio.

För mer omfattande möten eller möten med hög grad av sekretess är det mycket viktigt med rum som har ljudisolering som ger fullständig sekretess. Det betyder att ljudisolering bör vara i stort set lika bra som mellan bostäder. Dessa rum bör också i övrigt vara tystare än kontoret i övrigt med tanke på ventilation och trafik m.m. 

Är mötesrummet avsett för 6 personer eller fler så är det också av yttersta vikt att taluppfattbarheten är den bästa tänkbara. Det har under senare år blivit populärt med ”glasholkar”, där alla eller nästan alla väggar är i glas. Ur talsynpunkt är dessa rum förödande. 

Rum för detta ändamål skall ha mycket hög absorption på både tak och minst två väggar i vinkel. Absorptionen vid låga frekvenser är helt avgörande och innebär att tunna absorbenter monterade mer eller mindre dikt är i stort sett verkningslösa.

Det kan ibland vara att mötesrummet också har funktionen som videokonferensrum. Detta ställer i så fall speciella krav, då samtliga måste sitta på rad för att vara synliga i kameran och dessutom kunna betrakta videoskärmen. Akustiken måste också vara anpassad för mikrofonupptagning, vilket ställer högre krav på dämpning. Detta gäller i synnerhet vid låga frekvenser. Därför är det en fördel att ha ett speciellt rum för detta ändamål.

Matsalar eller personalrum är lokaler som nästan alla kontor har problem med avseende ljud. Här skall man koppla av från stressen från arbetet och återhämta sig till förnyade insatser. Ofta blir det tvärtom, trångt och mycket folk som talar intensivt, mycket köksutrustning, stolskrap, slammer med tallrikar och bestick. Med andra ord en ljudmiljö som både är mycket svår att tala i och som är mycket tröttande. 

Här är utöver den akustiska dämpningen på alla omgivningsytor också logistiken mycket viktig. Val av stolar och maskiner påverkar den allmänna ljudnivån i hög grad. De stolar med spretiga metallben som ofta väljs avger lika mycket ljud som mer än 100 stycken av tystare modeller, där benen är stabilare.

Totalt sett så finns det alltså väldigt mycket som kan åtgärdas för att personalen på ett kontor skall tycka att det är behagligt att vistas där och inte bara känna obehag.

Undertak i kontorsmiljö

Undertak i kontorsmiljö

I rum med öppen planlösning är ett akustiskt undertak ett måste för att uppnå en fungerande akustikmiljö. Absorptionsfaktorn anges normalt som ett ensiffertal men varierar kraftigt för olika frekvenser.

Normalt har alla skivor avsevärt lägre absorption vid låga frekvenser, men många har också en avtagande absorption vid de högsta konsonantfrekvenserna. Behovet av absorption skiljer sig kraftig åt för olika miljöer och behov.

För normal bullerdämpning är låga och medelhöga frekvenser viktigt. Däremot om man störs av onödig information som i storkontor är de högsta frekvenserna mycket viktiga eftersom informationen i allra högsta grad ligger i konsonantfrekvenserna.

Normalt anges absorptionsfaktor enbart upp till 4000 Hz men informationsnyttan finns ända upp till 8000 Hz. Så gott som alltid anges absorptionsfaktor och inte reflektionsfaktor. När det gäller taluppfattbarhet är det uteslutande nivån på reflexerna som har betydelse och vid jämförelse av reflektionsfaktor istället för absorptionsfaktor framstår skillnaderna som avsevärt mycket större.

Skillnaden i absorption mellan 0,90 och 0,99 är så liten att båda räknas som klass A absorbent. Jämför man däremot reflektion har de två exemplen en reflektion på 10% relativt 1%. Detta innebär en skillnad på en faktor 10 eller 10 dB. Avseende taluppfattbarhet är en skillnad på 10 dB en mycket stor skillnad.

För att utvärdera hur väl olika absorbenter tar bort långväga informationsvägar kan man jämföra nivån på en enskild reflex för olika infallsriktningar. Långväga reflexer har normalt flacka infallsriktningar. Låga undertakshöjder ger flackare vinklar.

Uppskattningvis är cirka 10° en typisk vinkel för avlägsna informationsvägar. På grund av att det är svårt att få hög absorption på de mest flacka infallsriktningarna monteras nedpendlade takbafflar och kontorsskärmar.

Detta för att bryta möjligheten till flacka vinklar och direktljud. I dessa senare fall har även eventuella diffraktionseffekter betydelse. Med detta menas att skarpa och hårda kanter kan ge upphov till nya reflektionsvägar.

Läs hela rapporten om undersökning av akustiskt flacka infall på undertak vid tal i kontorsmiljö här…

flacka infall på undertak i kontor

Samhällsakustik och bullerkrav vid bostadsbyggande

Samhällsakustik och bullerkrav vid bostadsbyggande

Inom Samhällsakustiken jobbar vi med att utreda yttre omgivningsbuller. Det kan exempelvis omfatta buller från trafik, industrier och olika typer av verksamheter. Vi utför mätningar, beräkningar och kartläggningar av ljud och vibrationer.

Vid behov dimensionerar vi byggtekniska åtgärder eller utreder vi hur bebyggelse, trafikinfrastruktur och verksamheter kan placeras och anpassas för att man ska minimera störning.

Vi kan verifiera att rådande bullerregler i form av lagar, förordningar och myndighetsutfärdade vägledningar uppfylls. Ofta bistår vi myndigheter, byggherrar, industrier och verksamhetsutövare med att utreda vilken kravbild som föreligger och med att ta fram bullerutredningar i samband med stadsplanering, plan- och bygglovsärenden eller tillståndsärenden.

Stadsbuller ett växande folkhälsoproblem

I vårt samhälle och framförallt i våra städer finns ständigt buller runt omkring oss. Buller kan exempelvis alstras från trafik, industrier, vindkraftverk, fläktar, varuleveranser, restauranger eller nattklubbar.

Då samhällsutvecklingen går mot en ökad urbanisering och med växande och allt mer förtätade storstäder kommer stadsbullret och antalet bullerexponerade att öka.

Långvarig bullerexponering av framförallt lågfrekvent buller är hälsovådligt och kan ge upphov till bl.a. stressrelaterade symptom, sömnbesvär och fetma. Stadsbullret är därför ett växande folkhälsoproblem.

Nya regler och bullerkrav vid bostadsbyggande

Det råder akut bostadsbrist i Sverige och Boverket spår att 70 000 nya bostäder behöver byggas per år fram till 2025. Det råder en stor efterfrågan på bebyggelsebara markområden.

Konsekvensen blir att allt fler områden som tidigare setts som olämpliga avseende buller kommer bebyggas med bostäder. Dessa områden ligger ofta i nära anslutning till bullrande trafikleder, flygplatser, hamnar eller industrier.

En katalysator som driver på denna utveckling är att nya mer generösa regler för trafikbuller och verksamhetsbuller de senaste åren trätt i kraft. I juli 2017 ändrades de nya reglerna och bullerkrav utanför bostäder har sänkts ytterligare.

En förutsättning för att tillämpa de nya bullerreglerna då bostäder byggs i bullerutsatta områden är att trafikbullernivåer kartläggs med beräkningar och att kraven utifrån de beräknade bullervärdena kan verifieras vara uppfyllda.

Det är fördelaktigt att göra en preliminär verifiering av att bullerkraven kan uppfyllas innan ny bebyggelse över huvud taget övervägs i bullerutsatta områden. Reglerna medger ny bostadsbebyggelse i bullerutsatta områden men med en rad förbehåll som påverkar den bebyggelsens utformning.

I bullerutsatta områden kan det exempelvis krävas särskilt ljudisolerande fasadkonstruktioner för att uppfylla krav på invändigt buller i bostäder. För bullerutsatta bostäder kan planlösningar även behöva anpassas.

Ofta behöver bullerutsatta bostäder göras genomgående så att tillgång ges en ljuddämpad sida. Sovrum och vardagsrum kan då planeras mot ljuddämpade sidor. Särskilda bullerkrav ställs på en uteplats i anslutning till bostad.

Detta medför att det kan bli nödvändigt att strategisk placera och utforma byggnadskroppar för att skapa bulleravskärmade tysta vistelseområden intill bostadsbyggnader.

Akustiker för utredning och anpassning

För bostadsprojekt i bullerutsatta områden rekommenderar vi att man i ett tidigt skede anlitar en akustiker som utreder områdets lämplighet och vilka anpassningar av kvartersstruktur, bullerskärmning m.m. som kommer krävas för att man ska få en god ljudmiljö som uppfyller bullerkraven.

Ljudreflexer och dess olika varianter

Ljudreflexer och dess olika varianter

Klangupplevelse och efterklang

Som en fortsättning på förra årets artikel ”Vad är efterklangstid?” i förra årets akustiknummer Nr 3 / 2010 vill vi nu gräva oss lite djupare i vad egentligen efterklangen består av. Efterklangen består ju av ett oändligt antal reflexer som avtar i nivå med tiden. Oftast betraktar man efterklangstiden som ett homogent energifält som gradvis tappar energi med tiden. Det är detta betraktelsesätt som ligger till grund för parametern ”efterklang”. Det gör ju att man har skapat sig en parameter som låter sig beskrivas och mätas på ett relativt enkelt sätt. Detta är enligt vår uppfattning den huvudsakliga anledningen till dess popularitet. Vi menar tyvärr att kopplingen mellan den akustiska upplevelsen och siffervärdena för parametern är tämligen låg.

Det finns naturligtvis en koppling att ett högt värde på efterklangstiden oftast, men inte alltid, innebär mer klang. För rum av likartad storlek skiljer sig dock efterklangstiden tämligen lite åt trots att de klangliga skillnaderna kan upplevas som mycket stora. Anledningen finns att finna i att klangen inte är ett homogent energifält utan består av enskilda reflexer med varierande nivå, täthet och tidsgap (tidslucka) sinsemellan. Även frekvensinnehåll, fasläge, riktning och interferens påverkar den klangliga upplevelsen. Det är nu viktigt att lite mer i detalj studera hur dessa reflexer skapas och påverkar oss.

Reflexers frekvens och egenskap

Till att börja med måste man förstå att reflexer i olika frekvensområden har olika utbredningsegenskaper. Låga frekvenser brukar man benämna frekvenser under 200 Hz och höga frekvenser från 2000 Hz och uppåt. Man kan också betrakta det som att låga frekvenser är frekvenser under rummets delningsfrekvens som ger en volymutbredning och att övriga frekvenser är frekvenser över rummets delningsfrekvens som ger en strålningsutbredning.

Med rummets delningsfrekvens menar man den frekvens där ljudutbredningen övergår från att vara en volymutbredning till en strålgångsutbredning. Med volymutbredning menar vi att ljudet inte har en bestämd riktning utan utbreder sig som en dimma och ger upphov till bland annat ett stående vågfält som också benämns ett reaktivt fält. Precis som i elläran är reaktiv energi ingen verklig energi och kan ge upphov till extremt höga amplituder. Strålgångsutbredning innebär att ljudet utbreder sig mer eller mindre som ljusstrålar och precis som med ljus kan man uppleva ljud mer eller mindre behagligt beroende på graden av diffusitet, riktning, mm.

Rummets delningsfrekvens är ingen knivskarp delning utan en gradvis övergång mellan de två olika utbredningsformerna som sträcker sig över några oktaver. Rummets delningsfrekvens bestäms av rummets dimensioner. I ett litet rum ligger delningsfrekvensen högt och i ett stort rum ligger delningsfrekvensen lågt. Delningsfrekvensen är 3x den frekvens som motsvarar rummets största dimension. Är rummets största dimension 3,4 m vilket är våglängden för 100 Hz så blir alltså delningsfrekvens i detta rum 300 Hz. Det betyder att det blir i huvudsak ett stående vågfält och interferenser som dominerar i frekvenser under 300 Hz och att strålgång dominerar över 300 Hz.

Stående vågor

Om vi börjar med att titta på vad som händer i frekvensområdet under delningsfrekvensen så kommer dessa frekvenser att skapa ett stående vågfält som består av resonanser för ett mycket stort antal frekvenser. Dessa resonanser uppstår när rummets dimensioner (längd, bred, höjd) eller multiplar av där överstämmer med våglängden hos en specifik frekvens. Dessa är de starkaste resonanserna och kallas axiella resonanser men man har även resonanser som är en kombination av samverkan mellan ytorna i ett helt plan eller rummets hela volym. Alla dessa kombinationsmöjligheter gör att stående vågor kan inträffa vid 100-tals frekvenser.

Nivån på en stående våg bestäms av rummets dämpning eller absorption vid denna frekvens. Har vi ingen eller låg dämpning blir amplituden extremt hög. Man kan jämföra med en kyrkklocka. Den måste vara gjuten med en speciell klockmetall som har mycket liten inre dämpning. Den ringer väldigt starkt när den är rätt utförd men svagt med en felaktig metall som har en viss inre dämpning. Lägger man handen på en klocka, dämpas ljudet mycket kraftigt. Det är på samma sätt med en stående våg som med en rätt avstämd dämpning får amplituden att dämpas mycket kraftigt även om den faktiska ytan på den avstämda absorbenten är mycket liten. Man kan också bildligt betrakta det som att impedansen på en stående våg är mycket hög och att det är lätt att lasta ned eller kortsluta denna impedans.

Stående vågor ger ju upphov till en mycket kraftigt amplitudvariation i rummet så att man på en position kan ha en extrem hög nivå och i en närliggande position kan ha en utsläckning. Detta stående vågmönster påverkar i samma grad en lyssningsposition och en källposition. Det betyder att lyssnar man i en utsläckningsposition så hörs denna frekvens mycket svagt även om den kan vara starkt på andra platser i rummet. Om man placerar en högtalare i en utsläckningsposition så släcker högtalaren ut sig själv för denna frekvens i denna position och ljudnivån blir därmed svag i hela rummet för denna frekvens.

Interferens

Stående vågor förväxlas emellanåt med interferens. Stående vågor uppstår genom addition av ett oändligt antal reflexer i samma dimension och fas. En interferens kan uppstå genom att ingående och utgående ljudvågor samverkar eller motverkar varandra. Möts ingående och utgående ljudvåg i motfas så får man en utsläckning och om väggen inte har någon dämpning och möts de i fas får man en höjning med 6 dB. Det innebär att sitter man framför en hård vägg utan absorption och utsätts för ljud t.ex från en högtalare då ljudet studsar i denna vägg kommer man att få en mycket kraftig nivåvariation beroende på frekvens. Då uppstår det man kallar för en kamfiltereffekt där vissa frekvenser höjs med 6 dB och andra är mer eller mindre ohörbara.

Enda sättet att utjämna frekvensojämnheten är att kraftigt absorbera den reflekterande ytan för att på så sätt minska interferensen. Detta kan vara svårt att genomföra praktiskt i synnerhet vid låga frekvenser då det normalt krävs stora volymer för att absorbera låga frekvenser.

I studiosammanhang och andra tillämpningar där det krävs extremt bra taluppfattbarhet är just detta den stora utmaningen, att få kontroll på stående vågor och interferenser i låg frekvensområden. För att förstå skillnaden mellan stående vågfält som är reaktivt och interferens som är aktivt kan man jämföra en ringklocka med en högtalare. Ett finger på ringklockan får den tyst men inte högtalaren.

Strålgångsutbredning

För frekvenser med strålgångsutbredning över rumsutdelningsfrekvenser har man möjlighet att styra reflexernas riktning, tidsfördelning, täthet och frekvensinnehåll genom val av reflekterande material och dess placering. En vanlig stor slät hård yta fungerar så att en ingående reflex med en viss invinkel mot ytan reflekteras så att den utgående vågen har samma speglade utgående vinkel och har samma frekvens, fas och tidsinnehåll. Det fungerar helt enkelt som en våg i fritt fält bara att riktningen på vågen har förändrats. Detta kan användas för att rikta vågor mot ett håll där det ger mer nytta, exempelvis utomhusscener som oftast är formade som en snäcka eller nedsänkta vinklade undertak över en talarposition som gör att åhörarna får en förhöjd energi med bättre uppfattbarhet.

Reflektion, absorption, scattering och diffusion

Går man vidare kan man förändra egenskaperna hos den reflekterande ytan. Man kan förändra energiinnehållet för olika frekvenser genom att införa absorption för vissa frekvensområden. Man kan t.ex. sätta in lågfrekvensabsorbenter om man enbart vill höja energi för konsonanter och för att på så sätt ytterligare höja taluppfattbarheten.

Man kanske vill att reflexen skall sprida sig över en större vinkelarea för att på så sätt täcka in en större del av lyssnarskaran. Detta kan göras via något som kallas scattering. Det innebär att ljudet inte reflekteras ut i enbart en vinkel utan i stället täcker en vinkelsektor. Detta kan åstadkommas på många olika sätt. Man kan ha en större välvd konvex yta eller en yta som är sektionerad i olika vinkelsegment och på så sätt få många utgående vinklar. Man kan också använda sig av något som populärt kallas för diffusorer. Dessa senare är ofta uppbyggda i sektioner med olika djup, vilket kan innebära att ljudet, när det slår tillbaka ur diffusorn, interfererar med varandra och ger upphov till en bredare utstrålningsriktning.

Det är också så att en liten yta som avger ljud också ger en betydligt bredare utstrålning än en stor yta. Av den anledningen måste en diskanthögtalare vara liten för att få en bred utstrålning.

Det finns också diffusorer där praktiskt taget ingenting studsar tillbaka, utan allt slås istället ut åt sidorna. Ordet diffusor kan ha en viss missledande innebörd då vissa diffusorer är enbart avsedda för scattering och andra diffusorer enbart avsedda för just diffusion. Andra har en kombinerad effekt.

Diffusion innebär att en enskild reflex dras ut i tid. Det betyder att ett ljud som kanske bara är 1 ms långt kan bli upp till 5 ms långt med en mycket effektiv diffusor. Man kan ju undra varför det skulle vara en fördel att göra en reflex längre i tid. Det har med hjärnan att göra. Korta ljud har hjärnan svårt att hinna uppfatta eftersom hjärnan är mer än 1000 x långsammare än vad örat är. Av denna anledning kan man få hörselskador trotts att man tycker att ljudnivån är obetydlig. En vanlig knallpulverpistol låter inte särskilt mycket men ger trots allt en nivå på över 140 dB. I actionfilmer har man lärt sig detta och

Praktiska exempel

Diffusion och scattering är med andra ord viktiga akustiska redskap för att få en god och vältäckande uppfattbarhet. Som exempel kan vi nämna att vi var nere i Sala Silvergruva och lyssnade på både tal och musik och upplevde med viss förvåning att allt lät mycket bra trots totalt avsaknad av absorption men däremot med en extremt hög närvaro av diffusion och scattering tack vare det omgivande bergsrummets stora oregelbundenhet.

Vi har också vid ett tidigare tillfälle lyssnat på avancerad jazzmusik från Chick Corea på Palau de la Música Catalana i Barcelona. Denna hall har obefintligt absorption men maximal diffusion och scattering. Detta har åstadkommits med ett glastak där varje bit är vinklad och oregelbunden. Väggarna är täckta av skulpturer gjorda av mosaik. Trots alla hårda ytor ger lokalen en fantastisk musikupplevelse.

Ett annat exempel är den gamla reaktorhallen R1 på KTH i Stockholm. Den har en mycket lång efterklangstid på 7 sekunder och är mer eller mindre omöjlig att tala i om man står mitt ute i hallen. Där hölls nyligen ett föredrag av Jonas Forsell om opera. Föredraget skedde i den delen av hallen där takhöjden var bara ca 2,5 meter i stället för i mitten där takhöjden var ca 10 meter. Där fanns fortfarande inga absorbenter och efterklangstiden var den samma på 7 sekunder. Trots det var uppfattbarheten mycket god och det gick utmärkt att lyssna på olika operaexempel. På grund av kraftiga tidiga reflexer från tak och vissa väggar så försvann problemet med den långa efterklangstiden.

Vi har också i studiesyfte besökt en stor mängd olika kyrkor som har det gemensamt att de har en mycket lång efterklangstid. Likväl kan man konstatera att dessa kan skilja sig klangmässigt i mycket hög grad. Våra protestantiska kyrkor i Sverige har ofta låg utsmyckningsgrad med stora släta ytor medan andra kyrkor som tex katolska kyrkor har hög utsmyckningsgrad och därmed högre diffuserande egenskaper. Hörbarheten i dessa senare är oftast betydligt högre.

Diffusion

En diffusor är ju ett helt hårt föremål utan absorption. Mäter man med traditionella Sabinska metoden på en diffusor visar denna dock att man rent matematiskt får en absorption ofta i storleksordningen α = 0,3. Det föreligger dock en skillnad vid reflex mot en plan yta där allt ljud reflekteras tillbaks med samma fasläge. På en diffuserande yta kommer ljudet att till stor del reflekteras med en randomiserad fasläge vilket innebär att faslägena på de enskilda komponenterna i reflexen är slumpmässiga och vi får en effektmässig addition vilket gör att amplituden på reflexen minskar med 3 dB. Har ytan dessutom en scateringeffekt minskar nivån naturligtvis i motsvarande grad som energin fördelar sig vinkelmässigt.

Hörbarhet

Hur ser då en god hörbarhet ut rent tekniskt?

Frekvensmässigt skall de låga frekvenserna hållas ned i nivå för att ge en minskad maskeringseffekt. I synnerhet skall stående vågor dämpas då det kan ge avsevärd maskeringseffekt. Konsonantljud skall energimässigt ligga lite högre i nivå än övriga ljud.

Reflexer som ligger mycket nära i tid alltså inom några få (2-3) millisekunder skall undvikas då det kan interferera med direktljudet och släcka ut stora frekvensområden. Därefter skall följande reflexer ligga ned i nivå olika mycket beroende på tillämpning. Ju mer akustiskt stöd man önskar desto högre nivå ska reflexerna ha men aldrig högre än direktljudet på de enskilda reflexerna. Det är detta som kallas för akustiskt stöd och för en kör eller orgel eller talare skall detta stöd vara påtagligt vilket innebär att reflexerna ska ligga ner i nivå några dB.

I kontrollrumsammanhang där man vill ha en opåverkad lyssning från högtalarna skall alla dessa reflexer ligga ned i storleksordning 20 dB relativt direkt ljudet. Här gäller också att dessa tidiga reflexer inte bör komma före 20 ms.

I samtliga fall är det en fördel att undvika starka diskreta reflexer utan dessa bör ha stor täthet med lägre amplitud.

Slutligen är det också viktigt med infallsinriktningen på reflexerna relativt örat. För högre frekvenser skiljer sig örats nivå-känslighet för olika riktningar mer än 20 dB vilket betyder en faktor 100. Vi har relativt låg känslighet för ljud som kommer bakifrån och uppifrån medan ljud som kommer framifrån och i synnerhet från sidorna har hög känslighet. Högst känslighet har örat för ljud som faller in från sidan lite snett framifrån och med en viss liten förhöjning i vinkel. Det betyder att en reflex som når oss från denna position har en avsevärd större påverkan än en reflex som kommer uppifrån eller bakifrån.

Sammanfattning

Sammantaget gör detta att vår upplevelse av klang, uppfattbarhet och välbehag inte kan låta sig summeras av en nästan oförskämt enkel siffra som efterklang. Man kan säga att efterklangstid är en mycket trubbig parameter för att ange en klangupplevelse dels pga att bara är en siffra som varierar mycket lite mellan olika rum av jämförbar storlek och dels för att det inte låter sig påverkas av en mängd andra viktiga akustiska faktorer.

Visa ljud ger en maskering medan andra ger en förstärkt tydlighet. Visa tidsintervall är positiva och andra är negativa. Ljudets infallsriktning har en stor betydelse och många andra variabler påverkar vår upplevelse av ljudet.

Efterklangstiden påverkas obetydligt eller inte alls även om man har kraftiga förändringar av ovan nämnda variabler. Att enbart specificera en efterklangstid ger med andra ord ett helt slumpmässigt klangligt resultat. Vi efterlyser i Standarden lite mer framträdande anvisningar och rekommendationer för klangbehandlig.

Ljudproblem i bostäder

Ljudproblem i bostäder

Problemen delas upp i två huvudkategorier där det avgörande är om störningen är relaterad till egenskaper i fastigheten eller någon form av verksamhet i fastigheten.

Med verksamhet avses någon form av verksamhet som är affärsdrivande eller organiserad på något sätt. Alltså inte störningar från andra boende som är av helt privat karaktär.

I normal fallet betraktas dessa senare som en ordningsfråga. I första hand försöker man kontakta grannarna och misslyckas det kontaktar man hyresvärden eller styrelsen för bostadsrättsföreningen. Om det inte fungerar blir det en polisiär fråga, vilket inte brukar vara lätt att driva.

I de fall störningen kan bero på en ombyggnad hos grannen, så kan man kräva en mätning av fastighetens egenskaper. Det kan ske genom påpekande till fastighets-ansvarig och om det icke fungerar anmäls det till kommunens Miljö och Hälsoskydd.

Förändringar i fastigheten kan vara flytt av kök eller badrum, omläggning eller förändring av golvbeläggning, t.ex. klinker eller parkett. Parkett är känsligt hur den läggs.

En förändring kan även vara installation av maskiner på ett olämpligt sätt. Folkhälsomyndigheten har krav på hur mycket buller man får utsättas för, men det gäller i detta fall inte trafikbuller som har krav via Boverket. Det gäller inte heller ljud från grannars livsstil.

Andra boendes musikstörningar är inte kravställd, däremot är det kravställt om den betraktas som verksamhet och då gäller Folkhälsomyndighetens krav. I de fall en förändring av fastigheten skett så kan man göra en mätning där det skett och jämföra med en bostad i fastigheten där det inte skett.

Vanliga störningsproblem i bostäder är annars ljud från installationer som fläktrum, cirkulationspumpar, fjärrvärme, hissar, tvättstugor, verksamheter med maskinutrustning som verkstäder eller bagerier, mm. Normalt är dessa stomljuds-störningar och beror på bristfälligt avvibrerade maskiner.

Egen utrustning som stör som kyl och frys, tvätt och diskmaskin, torkskåp, mm, har inga myndighetskrav.

Trafikbuller beror normalt på dåliga fönster och mycket sällan på brister i fasaden. Det kan också bero på odämpade fönsterventiler.

Skall man få möjlighet att få en bullerstörning åtgärdad så måste man komma överens med fastighetsvärden eller så behöver Miljö och Hälsoskydd göra en anmodan om mätning till fastighetsvärden eller verksamhetsansvarig.

Denna mätning måste utföras av en erfaren akustikkonsult och måste uppfylla alla myndighets krav på både mätning och rapport. I de fall myndigheters kravnivåer inte är uppfyllda krävs normalt åtgärder och ny mätning.

Beroende på när fastigheten är byggd så gäller olika krav på dess ljudisolering. Äldre fastigheter från 1940 och äldre saknar normalt krav. Från 2004 och framåt är kraven väsentligt högre än tidigare. Det finns också olika kvalitetskrav från det året.

Kvalitetskrav betecknas A, B, C, D, där D är en sällsynt renoveringsklass och C är normalklass samt minikrav för nybyggnad. Bostadsrätter håller ofta klass B som är en god standard. Klass A är sällsynt och är mycket god standard.

Tyvärr finns det störningar som inte täcks av någon standard. Det kan vara ljud från grannens trapp, ljud ifrån matberedning i kök, olika ljud från badrum, överhörning via ventilation m.m. Det kan också vara ljud i den egna bostaden som kyl/frys/disk eller väldigt klangrik miljö i kök/vardagsrum som nästan omöjliggör samtal.

Ljud i den egna bostaden som inte direkt tillhör husets fasta installationer ingår inte i några myndighetskrav.

Frekvensanalys

Frekvensanalys

Frekvensanalys kan utföras i olika typer av rum. Vid frekvensanalys i studio utförs ljudmätning med rosa brus och man mäter ekvivalent ljudnivå i mixposition. Ljudnivån studeras i oktavband eller tersband som bäst efterliknar den mänskliga hörselns upplösning.

Man eftersträvar ett så rakt spektrum som möjligt med en höjning på någon dB under 200 Hz. Utifrån resultatet kan sedan åtgärdsförslag utarbetas för att klangbalansen skall bli så bra och jämn som möjligt i mixposition.

Sedan en tid tillbaka har vi även tillgång till att mäta rumsakustik med programmet Wave-capture. Det ger en otrolig mängd information för den intresserade. Dessa mätningar utförs med högklassig Brüel & Kjaer mikrofon.

Akustikmiljö kan även utföra ljudisoleringsmätningar på flytande konstruktioner eller s.k. rum i rum. En ljudintensitetsmätning kan finna rätt på exakt var i konstruktionen ljudläckage förekommer.

Har du frågor eller vill du beställa mätning kontakta oss.

Industri och forskning om buller

Industri och forskning om buller

Industri och Forskning är ofta knutna direkt till varandra eftersom industrin ständigt är tvungen att utveckla nya produkter och bedriva forskning för att behålla sin konkurrenskraft.

I sin forskning har man behov av olika kontrollerade miljöer. Det kan vara efterklangskammare för att mäta avgiven ljudeffekt eller ekofria rum för att mäta utstrålningsegenskaper eller lyssningslaboratorier för att subjektivt bedöma ljudegenskaper. Det kan också vara mätuppställningar för att kontinuerligt mäta att kvalité upprätthålls i produktionen.

I samtliga dessa fall är kravet på tillförlitlighet i mätningar mycket stor. Det innebär att ljudisolering från ovidkommande ljud och vibrationer måste vara mycket hög. Det är också viktigt att mätrummet eller mätuppställningen inte får påverkas genom oönskade reflexer och resonanser.

Avseende själva industriverksamheten finns det myndighetskrav både för extern bulleravgivning eller internbuller. Länsstyrelsen har normalt satt krav på verksamheten för vilka bullernivåer som skall innehållas i ett antal förutbestämda mätpunkter. Mätresultat från dessa skall normalt redovisas med 2-3 års mellanrum. Länsstyrelsen går normalt på de krav som finns från Naturvårdsverket.

Avseende det interna bullret kan det delas in i hörselskadligt buller och komfortbullret. Avseende hörselskadligt buller gäller normalt att det skall understiga 80 dBA i medel under 8 timmars arbetsdag och 115 dBA som maxvärde. De flesta industrier uppfyller idag dessa krav och i de fall det inte är tekniskt möjligt är kravet att man skall använda hörselskydd.

Kraven för att undvika hörselskadligt buller kommer från Arbetsmiljöverket som också har krav och rekommendation för komfortbuller. För denna typ av buller är situationen den omvända mot hörselskadligt buller. Här visar situationen på en ökad mängd klagomål som gett upphov till koncentrationssvårigheter och trötthet.

Komfortbuller kan vara två slag. Dels att det finns oönskat buller som är på gränsen till hörbart men likväl tröttande som t.ex. lågfrekvent ventilationsbuller eller trafikbuller. Den andra typen av komfortbuller är i stort sett informationsbuller. Det kan vara att man ständigt hör andra personers verksamhet och tal som man inte är och inte vill vara delaktig i.

I längden blir dessa ljud mycket distraherande. En bra akustisk arbetsmiljö skall ge möjlighet att till fullo koncentrera sig på sitt eget arbete utan att distraheras av allt möjligt annat framför allt andra personers tal.

Replokal

Akustik för replokal

Akustik och rumsdämpning för replokal

Replokaler är sällan byggda som enskilda lokaler utan är oftast ett flertal lokaler som ligger intill varandra. I replokaler förekommer extremt höga nivåer men även tystnad. För att koncentrera sig på den egna musiken och inte störa sig av andra får det inte förekomma någon överhörning mellan lokalerna. Även om den ena lokalen spelar med högsta ljudnivå och den intilliggande lokalen är mer eller mindre tyst får den tysta lokalen inte störas.

När man koncentrerar sig på den egna musiken blir det nästan omöjligt att spela om man samtidigt ska lyssna till en helt annan musik.  I synnerhet är basrytmen extra störande och dessutom genomträngande. 

För att undvika detta krävs tunga styva väggar med stor luftspalt samt att man har en flytande konstruktion som har försumbar kontakt med husets stomme. Ventilation och rör för eldragningar måste utföras så att dessa absolut inte kan överföra något ljud.

Hög lågfrekvensabsorption i form av effektiva basfällor ger hög tydlighet. Ingen lågfrekvensabsorption ger mycket hög maskeringseffekt och hög ljudnivå. Detta senare ger upphov till något man kallar garagepop vilket i sin tur kan ge god spelglädje och är inte lika kritiskt på att avslöja dåliga musikkunskaper.

En lokal med hög basdämpning är väldigt avslöjande och kan sänka självförtroendet. Klangmässigt är det dock svårt att höra detaljer och att särskilja de olika instrument eftersom allt har en tendens att bli en enda gröt.