Byggnadstekniska konstruktionsprinciper

Byggnadstekniska konstruktionsprinciper

Golv och bjälklag

De ljudparametrar som bestämmer golv och bjälklag är stegljudsnivå och luftljudisolering. Stegljudsnivån är oftast det som orsakar problem och som är svårast att beräkna. Stegljudsnivå mäts både horisontellt och vertikalt. Den horisontella stegljudsnivån skiljer sig ofta kraftigt beroende på i vilken riktning det mäts.

 

Åtgärderna är olika beroende på om det är höga eller låga frekvenser som skall åtgärdas. Höga frekvenser åtgärdas oftast genom val av golvbeläggning och har nästan ingen inverkan vid låga frekvenser. När man önskar byta golvbeläggning måste man ha kunskap om den befintliga golvbeläggningen.

Att lägga klinker eller flytande parkettgolv utan andra åtgärder kommer med stor sannolikhet att ge problem med störda grannar och kan innebära att om Miljö och Hälsoskydd ger ett föreläggande om mätning så måste hela arbetet göras om.

Olika golvprodukter har oftast en märkning om stegljudsdämpning som varierar i hög grad. En vanlig plast eller linoleummatta har en dämpning på ca 2 dB medan en bra stegljudsdämpande matta kan ha ca 20 dB. Det betyder inte att man automatiskt får denna stegljudsdämpning. Har man otur kan man till och med få ett sämre resultat.

Mätvärde är framtaget på speciella grunder där man mätt skillnader mellan ett homogen betongbjälklag med eller utan matta. Eftersom betongen leder höga frekvenser effektivt så blir skillnaden stor där. Har man inga problem vid höga frekvenser så uteblir skillnaden och i stället kan man råka ut för oönskade resonanseffekter i mellanfrekvensområdet.

När man inte använder platsgjutna bjälklag utan olika typer av prefabricerade block så kan skillnaden bli stor i olika utbredningsriktningar beroende på om ljudet går längs med eller på tvärs med blocken. Varje skarv tappar mycket energi.

Problemen vid låga frekvenser är svårare att komma till rätta med och där avgörs egenskaperna till stor del av vikten i bjälklagen och vid riktigt låga frekvenser av bjälklagets styvhet. En annan viktig egenskap är separationen av övre och under delen i bjälklaget.

En god separation där man har separerade och saxade reglar för golv och tak ger ett mycket bra resultat för både höga och låga frekvenser och är ofta den enda lösningen när man ska göra förbättringar i äldre bjälklag.

Man måste också ta hänsyn till väggars eventuella flanktransmisioner. I de fall man har förbilöpande lätta väggar hjälper det inte att överdimensionera bjälklaget utan att förbättra väggkonstruktionen.

Väggar

För väggar mäter man enbart luftljudisolering och dessa krav skiljer sig mycket kraftigt åt beroende på vilken typ av lokal väggen skall användas för. Vissa väggar har inga krav. Det kan vara väggar i villor och fritidshus. Det kan även vara enkla lokaler som förråd och liknande i offentliga byggnader.

Den enklaste kravställningen börjar normalt på 30 dB R´w och gäller för t.ex. mellan kontorslokaler och korridor.

Mellan kontorslokaler gäller i de enklaste fallen 35 dB R´w

40 dB R´w gäller exempelvis mellan skollokaler och korridor.

44 dB R´w gäller mellan skollokaler och det är den luftljudisolering som krävs för att man inte skall höra vad som sägs. Man kan då höra att något sägs.

Nästa nivå är 52 dB R´w där detta krav är ett R´w krav ner till 100 Hz för äldre bostäder som byggdes före 2004 och som från 2004 ändrades till att gå ned till 50 Hz för att bättre klara av bruket av stereoanläggning.

År 2015 (?) ändrades R´w värdet för bostäder till att vara DnTw värde. Detta värde går också ner till 50 Hz men skiljer sig åt att det bättre beskriver den upplevda ljudnivåskillnaden, medan R´w mera beskriver de tekniska egenskaperna/ytenhet. Tanken med detta krav är att man varken skall höra att det talas eller vad som sägs och att musik skall i normalfallet inte vara störande. Detta krav gäller för standardbostäder.

Bostadsrätter har oftast kravet 56 dB DnTw50 och innebär att man sällan skall kunna vara störd.

60 dB DnTw är t.ex. kravet i skolmiljö för musiklokaler avsedda för akustisk musik som blockflöjd och akustisk gitarr. 60 dB omskrivet till linjära tal innebär att ljudet skall dämpas 1-miljon gånger. I de fall en lokal skall användas för elförstärk musik som Pop och Rock räcker dock inte detta för att omgivningen inte skall störas. Här behöver ljudisoleringen normalt vara bättre än 75 dB och kan i vissa fall behöva vara bättre än 85 dB.

För samtliga väggkonstruktioner gäller att väggen måste konstrueras för att klara minst 4 dB bättre än kravet för färdiga konstruktionen. Detta på grund av att alla väggkonstruktioner har ett visst mått av läckage via installationer och anslutningar. Detta läckage blir viktigare att minimera ju högre krav väggen har. På en 30 dB vägg kan detta läckage totalt uppgå till några kvadrat centimeter, medan det på en 80 dB vägg knappt kan vara ett hårstrå.

Projekterar man väggen för samma konstruktionsvärde som kravvärde finns inget utrymme för läckage och detta är synnerligen dålig ekonomi. Att åtgärda en mängd små läckage kostar hundrafalt mera än att välja något högre konstruktionsvärde.

Precis som för bjälklag är flanktransmition en viktig faktor att ta hänsyn till. T.ex.: är förbilöppande korridorväggar är ett stort problem.

Installationer

Den vanligaste orsaken till underkända besiktningsvärden är bristfälligt utförda installationer. Underkännanden kan vara såväl luftljudisolering, stegljudsnivå som installationsbuller.

Mycket pengar läggs ned på efterarbete av installationer som kunde undvikits med enkla akustiska anvisningar. Luftljudisoleringen underkänns ofta på grund av att ventilationskanaler är otillräckligt eller felaktigt fogade i vägg-genomföringen. Det kan också vara att det saknas ljuddämpare på kanalen för att detta inte skall fungera som ett talrör.

Det räcker inte att ventilationsljudet uppfyller kravet. Överhörningen måste också kalkyleras och dimensioneras så att den håller 8 dB värde bättre än väggen. Kalkyleras den samma som väggen, så minskar totalkravet för väggen med minst 3 dB med resultatet att den ofta blir underkänd.

För väggar med höga ljudkrav som 55 dB och uppåt innebär det också att kanalen måste delas och förses med dukstos inne i väggen. Väggar på 55 dB och uppåt behövs så gott som alltid byggas med dubbla regelstommar som helst inte skall ha någon kontakt alls med varandra för att väggen skall nå sitt ljudkrav. Kopplas vägghalvorna ihop sjunker ofta ljudisoleringen med ca 15 dB. Därför är det viktigt att detta inte sker via plåtkanalen.

Ett vanligt el-uttag har minimal luftljudisolering eftersom plasten är mindre än 1 mm tjock. Monterar man då 2 el-uttag på var sida av väggen mittemot varandra som ofta sker blir detta en stor läckagepunkt.

Vid dörrar sätter man ofta en installationszon för el, tele, data, mm. Denna zon är ofta utfört utan tanke på luftljudisolering. Det är inte bara ventilationskanaler som är talrör, även el-rör fungerar som talrör. Elskåp och liknande plåtskåp fälls ofta in i vägg och försämrar avsevärt den del av väggen där det fälls in. Även stegljudsnivåer kan påverkas genom att rör som går igenom bjälklag är monterade så att ihopkoppling sker mellan de olika konstruktionslagren.

Installationsbuller är egentligen ett annat problem och beror till stor del på felaktigheter i installationsrummet. Aggregat är oftast felaktigt monterade med mycket enkelt vibrationsisolering om överhuvudtaget någon. Installationsutrymmen har ofta låg luftljudisolering för låga frekvenser. Man kan inte välja konstruktioner utifrån ett Rw värde och inte heller ifrån ett Rw-värdeC50.

Kravet från folkhälsomyndigheten går ner till 31 Hz och rekommendationen från arbetsmiljöverket går ner till 25 Hz och då är det ganska uppenbart att man inte kan nöja sig med frekvenser ned till 50 Hz. Man kan ha mycket höga Rw värden och trots det obefintlig luftljudisolering vid låga frekvenser. Därför är det meningslöst att ange ensiffertal som Rw för väggar till installationsrummen.

Här måste man ange en konstruktionsprincip. Angående vibrationsisolering så gäller att inte bara aggregatet ska vara frikopplat via sin uppställning utan även alla anslutningar som el-stegar, kanaler, rör, ljuddämpare, och till och med grova elkablar. Inga stumma anslutningar mellan aggregat och byggnadsdelar får förekomma.

Avseende ventilationsbuller via kanal är ljuddämparna normalt underdimensionerade för låga frekvenser. Oftast saknas primärdämpare eller den är mycket enkel. Denna skall klara kraven ända ned till 25 Hz och inte bara ett dBA värde.

Isobås

Akustik för isobås

akustik musikstudio

Isobås förekommer ofta i musikstudios och har som syfte att isolera musiker eller instrument som avviker starkt i ljudstyrka. Syftet är att ljudet från dessa musiker inte ska dominera ljudbilden. Samtidigt är kravet på god visuell kontakt med andra musiker mycket stort.

Ett isobås är en väldigt liten inspelningsstudio för 1 eller högst 2 personer som är belägen inne i en större studio. Anledningen är att man vill kunna göra en inspelning från båda lokalerna samtidigt utan att få överhörning mellan dessa. Viktigt är emellertid den visuella kontakten mellan de 2 lokalerna.  

Ett isobås kan till exempel användas för sångpålägg samtidigt som har ett band med hög ljudalstring i den större lokalen. För att få ett samspel i musiken är det viktigt att man har ögonkontakt med varandra samtidigt som den som gör sångpålägget har medhörning via hörlurar eller hörsnäcka.

Man vill inte ha överhörning i sången från orkestern vilket gör att man i den efterföljande mixen kan processa de olika inslagen var för sig. Normalt kräver sång och band olika slag av processning.

Det akustiska utförandet innebär en väldigt dämpad klang i isobåset och i synnerhet är det viktigt att undvika alla resonanser som ger en burkig klang.

Ljudisoleringen bör vara medelgod för att undvika läckage.

Bullerproblem i moderna bostäder

Bullerproblem i moderna bostäder

Modern boendemiljö och dess problem med ljudstörningar

Modern boendemiljö kännetecknas oftast av öppna planlösningar med stora glaspartier och i många fall av lättbyggnadsteknik. Detta gäller i synnerhet enfamiljshus. Vi har dessutom väsentligt mer maskiner i hemmet och annan utrustning som låter. Det kan vara värmepump, köksmaskiner och stereoanläggningar.

Den öppna planlösningen skapar normalt inga problem så länge man är en eller två personer i bostaden men problemet ökar lavinartat när fler personer vistas där. Det innebär att även en enkel middagsbjudning blir väldigt jobbig när flera personer vill prata. Det gör att det blir svårare att höra varandra och det försöker vi normalt kompensera genom att höja rösten, vilket resulterar i att alla sitter och skriker över middagsbordet utan att förstå något.

Många personer finner också denna situation så olidlig att man väljer att sätta upp akustikskivor, gardiner, draperier eller dela av rummet med möbler. Val av material, montaget och placering har en avgörande betydelse för att få en bra effekt.

Tyget ska vara tjockt och poröst, montaget bör vara så att man har ett avstånd från väggen som är minst 10-20 cm och placering bör vara runt omkring de ytorna där vi brukar samlas och prata. Öppna bokhyllor placerade längs väggar har en kraftig dämpande effekt. Att undvika hårda reflekterande parallella ytor mot varandra är också en viktig princip för att undvika ”ekoeffekter” i rummet.

I det egna hushållet är det mycket vanligt att man har olika verksamheter samtidigt. Ungdomar vill spela musik eller titta på TV och spela dataspel samtidigt som föräldrar vill prata eller läsa en bok. Denna situation skapar i de flesta hem mycket stor irritation.

Den svaga länken i detta är oftast dörren till ungdomarnas rum. Att investera i en ljudklassad dörr kan göra livet enklare i familjen. Ljudklassade dörrar finns oftast att köpa begagnade hos olika rivningsföretag. Normalt är det tillräckligt med ljudklass 30-35 dB.

Buller från vitvaror 

Moderna köksmaskiner som diskmaskiner, kyl och frys, tvättmaskiner och köksfläkt har visserligen under senare år blivit väsentligt mycket tystare och är under normal verksamhet dagtid sällan någon stor störkälla, men kan likväl tidiga morgnar, sena kvällar eller nattetid när omgivning är tyst upplevas mycket störande. Dessa kan vara svåra att åtgärda men några exempel på åtgärder är:

– Att montera ljudabsorberande material bakom maskinen.

– Att ställa maskinen på mjuka gummitassar.

– Att ansluta vatten och avloppsledningar med mjuka material och infästningar.

– Att köpa nya maskiner som är märkta med lägst dB.

Buller från ventilation i bostaden

En vanlig störningskälla som för många innebär stor irritation är ventilationsbuller. Ventilationsbuller kan uppstå i flera olika former. Dels kan det vara att det visslar eller brusar i ventilationsdonen. Det kan också vara lösa detaljer som skramlar. Ventilationsbuller kan också komma från fläktaggregat och kan då transporteras via ventilationskanalerna eller via husets stomme.

Det kan också vara ventilationsbuller från en annan fastighet som kommer in via fönster eller som stör kraftigt på balkongen eller uteplatsen. Att komma till rätta med dessa problem är inte alltid helt enkelt och man bör kontakta en akustiker.

Ansvar för att åtgärda bullerproblem

Ansvaret för att undersöka och åtgärda bullerproblem beror på ägandeformen. När det är ett eget hem har man också eget ansvar för alla kostnader själv så länge som störkällan befinner sig i den egna fastigheten. När det gäller någon form av bostadsrätt så har man eget ansvar om störningen kommer från den egna bostadens utrymme.

Kommer det däremot från fastigheten i övrigt som tillhör föreningen som t ex fläktrummet så är det Bostadsrättsföreningens ansvar.

I det fall man har en hyresrätt så är det fastighetsägarens ansvar. I det fall man är störd från en angränsande fastighet så är den fastighetsägaren som har ansvaret att kontrollera och eventuellt åtgärda problemet.

Det faktum att man är störd av ljud innebär inte att man per automatik kan kräva åtgärder. Det finns från samhällets sida mycket exakta regler för hur mycket det får bullra i olika situationer.

Dessa krav kommer från olika myndigheter och är omfattande och relativt svårtolkade och man bör anlita en akustiker för att utreda olika bullersituationer.

Högtalarsystem

Högtalarsystem

Högtalarsystem används där de akustiska förhållandena eller omgivningen i övrigt är sådana att den enskilda rösten eller musikinstrumenten i sig inte ger tillräcklig nivå för god uppfattbarhet. Det kan alltså bero på en dålig akustisk lokal eller en hög bakgrundsnivå att man vill använda sig av högtalare.

Ett högtalarsystem kan bestå av endast en högtalare eller hundratals, beroende på typ av användning. Man försöker ofta lösa dålig hörbarhet med fler högtalare, vilket oftast leder till ännu sämre hörbarhet.

Det som är viktigt utöver att anpassa lokalen eller omgivningen akustiskt så långt det är möjligt är att välja högtalarplacering, utstrålningsriktning och riktningsegenskaper. Riktningsegenskaperna är av största vikt och i synnerhet hur dessa varierar med frekvensen.

En korrekt dimensionering av ett högtalarsystem medger så gott som alltid att man kan uppnå god hörbarhet även i akustiskt svåra lokaler. Projektering av ett sådant system är en komplicerad sak som få personer klarar av på egen hand.

Vi kan hjälpa till med såväl ett upphandlingsunderlag som en detaljprojektering för direkt installation.

Inspelningsstudio

akustik för inspelningsstudio

Projektering

Ritning och projektering av studio, mixerrum och isobox där ljud och akustik är avgörande för verksamheten kräver noggrann planering. Även en liten, enkel studio kostar pengar och det är därför viktigt att planera noga när man ljudisolerar och väljer bland absorbenter och diffusorer. För ett bra resultat är det viktigt att man gör rätt från början men vi erbjuder också konsultation för befintliga verksamheter som upplever problem eller är i behov av förbättring.

Projektering av en studio kan börja med konsultation då vi gör ett besök i lokalen för att utreda förutsättningarna som finns och tar reda på vilka önskemål och krav som finns på studion som ska byggas. Därefter utförs fullständig projektering med ritningar och bygghandlingar.

 


Akustik i inspelningsstudio och inspelningsrum

Ljudisolering

Ljudisolering avgör hur mycket ljud som tränger ut ur rummet och hur mycket ljud som kommer in utifrån. Bra ljudisolering kräver en tung och tät konstruktion. En vanligmissuppfattning är att olika värmeisoleringsmaterial (mineralull, cellplast, etcetera) är ljudisolerande. Det stämmer inte, däremot behövs dessa material eftersom de är ljudabsorberande.

Ljudnivån vid rep och inspelning av musik ska enligt Folkhälsomyndigheten inte överskrida 100dB(A) ekvivalent ljudnivå eller 115 dB(A) maximal ljudnivå. Den som själv spelar musik vet nog att dessa nivåer kan överskridas, speciellt i basen där nivåerna kan var mycket högre. dB(A) är inte en särskilt bra måttenhet eftersom den tar dålig hänsyn till låga frekvenser. Av denna anledning så fungerar normala ljudisoleringsmätningar och ljudisoleringsvärden dåligt när man talar
om musikrum. Det krävs speciell kunskap för att lyckas skapa god ljudisolering.

Vill man åstadkomma bra ljudisolering för att kunna spela musik med höga ljudnivåer eller elförstärkt musik måste man bygga rum i rum, med andra ord en flytande konstruktion eller ett flytande rum. Principen är att ha två ljudisolerande skal som inte får ha någon kontakt med varandra.

Det inre rummet konstrueras med speciella vibrationsdämpare på vilka golvet byggs och som i sin tur sedan väggar och tak står på. Flytande rum bör byggas med minst tre lager gips och isolering. Genomföringar för ventilation och el måste göras med speciella “knep” för att inte ljudläckage ska uppstå. Dörrar och tätning runt dörrkarm innebär också en kritisk punkt för ljudisoleringen.

Rumsakustik

Rumsakustik beskriver klangbalansen i rummet. Bra rumsakustik kan åstadkommas på många olika sätt men grundprinciperna är enkla och relativt få.

Man ska undvika hårda parallella ytor. Det innebär att ett rektangulärt rum ska ha två ljudabsorberande väggar i vinkel med varandra och ljudabsorption i taket.

Tjockleken på ljudabsorbenter avgör vilket frekvensområde som dämpas. Ett större avstånd mellan ljudabsorbent och vägg dämpar lägre frekvenser medan en tunn absorbent som sitter direkt på väggen endast dämpar mycket höga frekvenser.

I rum där man spelar musik alstras ofta mycket bas och för att få en jämn klang i rummet krävs att ljudabsorptionen får ta mycket plats. I inspelningsrum kan man utveckla detta och dela upp rummet i tre delar: en klangrik del, en halvdämpad del och en dämpad del. Genom olika perforeringsgrader i ytskikten kan man åstadkomma en mycket god klangbalans.

I ett kontrollrum är mängden absorption direkt avgörande för klangbalansen. Interferens och stående vågor undviker man enklast genom rätt ljudabsorberande material på rätt plats. Val av ytskikt påverkar akustik och lyssning. Inspelningsrum behöver behandlas individuellt beroende på rummets utformning och användningsområde.

Vill man kunna arbeta parallellt i kontrollrum, mixerrum eller redigeringsrum kanske man behöver flytande konstruktioner även för dessa utrymmen. Det finns många ytterligare svårigheter att tackla vid studiobygge, bl.a. glasrutor för genomsikt och genomföring av kablage mellan rum för att nämna några.

Krav på bra luftomsättning och tyst ventilation kan låta som en omöjlighet men vi har lösningar även för detta. Vikten av detaljarbete och noggrannhet är mycket stor när man bygger denna typ av känsliga utrymmen och därför är ritningar och byggnadsbeskrivningar ofta en nödvändighet för att säkerställa kvalitet och för att kunna kvalitetsbesiktiga utförandet

 

Ljudisolerat kontrollrum

Akustikkonsult

Akustikkonsult

- Vad jobbar en akustikkonsult eller akustiker med?

En akustikkonsults arbetsuppgifter kan variera över ett brett område men handlar alltid om ljud och vibrationer. Vanligtvis jobbar akustikkonsulten med arkitekter, byggföretag, fastighetsägare men även med privatpersoner eller verksamheter som behöver akustisk rådgivning.

En akustikkonsult eller akustiker har specialiserat sig inom ämnet akustik och yrket kallas akustiker. För närvarande finns ingen särskild utbildning som leder till att man blir akustiker men ett flertal högskolor och universitet erbjuder kurser i rumsakustik, elektroakustik, mätteknik, maskinakustik, psykoakustik mm.

En akustiker har ofta läst många av dessa kurser och är vanligtvis civil- eller högskoleingenjör.

En akustikers arbetsområden kan delas in i:

– Byggnadsakustik

– Rumsakustik

– Samhällsbuller

Inom byggnadsakustiken jobbar akustikern med att utforma byggnader så att krav på ljudisolering och stegljudsnivå uppfylls mellan olika utrymmen. Det kan exempelvis handla om ett projekt där ett nytt bostadshus skall byggas och där akustikkonsulten är en del av den projektgrupp som skall tillse att byggnaden designas på rätt sätt så att de krav som finns för boendemiljö uppfylls.

Akustikkonsulten gör också besiktningsmätningar för att verifiera att de ställda ljudkraven uppnås efter avslutad byggentreprenad.

Inom rumsakustiken verkar akustikern för att klangbilden i ett rum skall fungera för verksamheten. Akustikern jobbar då med att behandla ljudet på olika sätt, ofta en kombination av absorption, reflektion och diffusion.

Det kan handla om att utforma den perfekta inspelningsmiljön i en musikstudio eller att optimera taluppfattbarheten i ett klassrum. Akustikkonsulten utför också mätningar av olika rumsakustiska parametrar för att kontrollera akustiken i ett rum.

Inom samhällsbuller räknar akustikern på olika typer av utomhusbuller, oftast trafikbuller, flygbuller och industribuller. Med hjälp av avancerade beräkningsmodeller och 3D-simuleringar tar akustikern fram bullerutbredningskartor som visar kalkylerade bullernivåer över ett visst område.

Vårdlokaler

Projektering av vårdlokaler

Vårdlokaler, sjukhus, serviceboenden och äldreboende kräver en genomtänkt akustik för att verksamheten skall fungera. Akustisk projektering avseende ljudisolering och buller är därför viktig.

BBR ställer akustiska krav vid ombyggnation och nybyggnation av vårdlokaler. Den kravstandard man hänvisar till är klass C i Svensk Standard SS25268:2007. Som akustiker styr vi projektet mot att klara de krav som anges däri.

Speciellt för vårdlokaler är till exempel att det ofta förekommer höga skrik vilket kan ställa extra krav på väggar mellan patientrum eller lägenheter i gemensamhetsboende.

Det förekommer även höga krav på tillgänglighet, något som ofta kolliderar med de akustiska kraven. Till exempel fungerar inte en vanlig dörrtröskel då den utgör ett hinder för rullatorer, mobila sängar och vagnar.

En dörr utan tröskel är chanslös när den ställs mot ljudkraven i BBR. Som akustiker kan vi utarbeta speciallösningar för att få en akustik som fungerar i kombination med tillgänglighetskraven.

Utöver att projekteringen skall resultera i en akustik som uppfyller krav rekommenderar vi att man dessutom lägger vissa områden under den akustiska luppen. Ett exempel på ett sådant område är akutmottagningen.

Liv och rörelse oroar patienter och det är oerhört viktigt få till en logistik som främjar en lugn miljö. Ljudnivåerna måste hållas ned till varje pris och val av absorbenter är mycket viktigt ur hygien- och allergisynpunkt

Vi har även erfarenhet av att designa hörseltestboxar.

Skolor och undervisningslokaler

Skolor och undervisningslokaler

I skolor och undervisningslokaler är ljudmiljön en viktig faktor, det är viktigt med absorption. Akustiken i klassrum är avgörande för inlärningen. Buller och stolskrap måste minimeras så att man får ett tyst klassrum.

Akustikmiljö har ramavtal med Sisab och har varit med i projekteringen av en stor mängd skolor. Se gärna våra referenser.

De lokaler som vi designat utmärks av lugna elever och god hörbarhet i hela klassrummet. Bland kunderna finns SISAB, Stockholms Universitet, KTH, Operahögskolan, Stockholms Miljöcentrum och ett par fackskolor för LO. De krav som gäller för ljudmiljö i skolor och undervisningslokaler finns angivna i Svensk Standard, klass C.

Vid projektering av skolmiljö är vår uppgift som akustiker att tillgodose att byggnaden uppfyller de angivna kraven i denna standard men det finns även många andra aspekter som är viktiga att beakta för att åstadkomma en miljö som främjar inlärning och möjlighet till koncentration.

Skolor har normalt mycket begränsade resurser för akustikförbättringar. Likväl är det mycket viktigt med en rimligt fungerande akustik. Dålig funktion innebär dålig inlärning, trötta och okoncentrerade elever och oroliga klasser. Även lärarens arbetsmiljö påverkas och innebär svårighet att bedriva undervisning, svårt att göra sig hörd och efter dagens slut irriterad hals.

I förskolor behöver man ofta dämpa buller så att lärarna skall kunna bedriva sitt arbete. Lennart Nilsson på PE Teknik & Arkitektur arbetar själv i stor omfattning som lärare och har då ofta samma klass i olika akustiska miljöer. – Skillnaden är dramatisk och det kan upplevas som två helt olika klasser.

En god rumsakustik skall ha lugnande effekt på eleverna och samtidigt medge en god taluppfattbarhet. Det har utförts ett flertal undersökningar som pekar på att en tyst miljö med god taluppfattbarhet underlättar inlärningen och minskar stressen.

Om en stor del av hjärnkapaciteten måste användas för att sortera bort störande ljud minskar inlärningsförmågan. Dessutom är det uttröttande att bibehålla koncentrationen på skolarbetet och lärarens röst under bullriga förhållanden.

Förutom att undervisningsrum skall ha en god rumsakustik är ljudisolering mot angränsande lokaler mycket viktig. Att klara krav på ljudisolering vid besiktning handlar inte bara om att föreskriva rätt väggtyp. Vi jobbar med ett helhetstänk där vi väger in alla byggnadstekniska detaljer såsom tex flanktransmission, ljudspridning i stomme, ventilationsöverhörning, schakt etc.

Det är numera vanligt att bygga rum för elförstärkt musik. Eftersom vi jobbat enormt mycket med studios och övningsrum kan vi ge avancerade konstruktionslösningar för att uppnå den nödvändiga ljudseparationen. Förutom klassrum och musikrum är utformning av skolmatsal och storköksutrymme är en viktig del av den akustiska projekteringen. För att uppnå en trivsam miljö i matsalen krävs en genomtänkt logistik och akustik som möjliggör lugna måltider.

Fläktrum som ligger i anslutning till undervisningslokaler måste alltid specialbehandlas för att inte lågfrekvent buller skall sprida sig till skolans vistelseytor. Vi ger lösningar för fläktrumsuppbyggnad och uppställning av aggregat. Ibland krävs speciella stålfjädrar för att ljud inte skall föras över mellan aggregat och stomme. Vi dimensionerar dessa. Man måste även beakta den ljudspridning som sker till omgivning via takhuvar/galler och eventuella kylmaskiner på taket.

I förskolemiljö kolliderar ofta ljudkrav med tillgänglighetskrav, t ex då man ofta inte kan ha vanlig tröskel. Vi är vana att utarbeta ljudkrav som är anpassade till tillgänglighetskrav för att få en funktionell skola där ljudmiljö såväl som tillgänglighet fungerar tillfredställande.

Akustiken i större föreläsningslokaler eller aulor måste specialstuderas för att få maximerad taluppfattbarhet. Korridorer entréhallar skall akustikbehandlas för att ge en lugn stämning och inramning av skolan som helhet.

God trumljudsdämpning är viktigt i allmänhet men framförallt i förskola där det förekommer mycket spring och lek. Gymnastikhallar kräver också noggrann akustisk projektering.

Restaurang och Nattklubb

Akustik i Restaurang och nattklubb

Restaurang och Nattklubb kräver akustisk projektering för att inte störa grannar och för att skapa en akustisk atmosfär som förhöjer upplevelsen av restaurangbesöket. Mätning av ljudisolering kan vara nödvändig.

Vi har projekterat en mängd restauranger. Ofta handlar det om att tillgodose att ljudisolering till grannar uppfyller krav men minst lika viktigt är att skapa en akustisk atmosfär som förhöjer upplevelsen av restaurangbesöket.

Restaurang och nattklubb har ofta stora krav på ljudisolering till omgivande bostäder. Akustik bör också vara anpassad till verksamheten på så sätt att där umgänget är viktigt vill man ha en livligare akustik men i en utpräglad gourmetrestaurang vill man ha en dämpad akustik. Det är också ofta viktigt med en relativt hög grad av integritet.

På nattklubb vill man gärna att musiken ska ha möjlighet att låta kraftfullt på ett begränsat område medan den också skall möjliggöra samtal i andra delar av lokalen. Det skall vara en hög lågfrekvensdämpning för att ge en god rytmkänsla i musiken.

Utrymmet vid baren skall ge en känsla av hög aktivitet och inbjuda till samtal medans utrymme för matgäster skall ha en lugnare miljö.

Kontor – Akustisk projektering

Problem med störande ljud på kontor?

Vi kan kontorsmiljö och akustisk projektering

En bra ljudmiljö i kontor är viktig för arbetsprestationen. Kontorsmiljön skall vara fri från störning av ljud från ventilation eller trafik. Ljuddämpande skärmar är viktiga i öppet kontorslandskap.

Vi har varit med i projekteringen för flera kontorslokaler. Se gärna våra referenser för kontor.

Den kravstandard som gäller för nybyggnation och ombyggnation av kontorslokaler är SS25268:2007. I den anges krav på ljudisolering, stegljudsnivå, installationer, buller, trafikbuller och efterklangstid. Utöver dessa krav gäller även Arbetsmiljöverkets författningssamling där riktvärden för acceptabla ljudmiljöförhållanden på arbetsplatsen anges.

Vi kan ge raka besked och lösningar som fungerar för att uppnå dessa krav. Utöver detta beaktar vi alltid andra akustiska aspekter som inte nödvändigtvis beskrivs av akustiska parametrar i Svensk Standard. Det finns till exempel en stor akustisk komplexitet i utformningen av öppna kontorslandskap som inte tas omhand tillräckligt rådande kravstandarder.

Ett vanligt problem i kontorslokaler är tröttande lågfrekvensbuller. De allra flesta har någon gång upplevt när ventilationen stängs av på kontoret och vilken mental lättnad som det medför. Placering av fläktrum är därför viktig liksom korrekt avvibrering av aggregat samt ljuddämpning på utgående kanalsystem.

Ett annat vanligt problemområde är ljudläckage via fönsterbänkskanal. Vi har utvecklat fungerande bygglösningar som används av bland andra både Peab och Skanska.

För öppna kontorsytor är det särskilt viktigt att åstadkomma en god balans mellan att kontorslokalen skall kunna ge möjlighet till koncentrerat arbete men samtidigt samvaro med övriga i arbetsgruppen vilket ställer krav på god kommunikation mellan personer som sitter nära medan personer längre bort inte får höras. Det kräver lösningar för att eliminera den långväga överhörningen.

Samtalsrum och tysta rum bör placeras så att de arbetande har uppsikt över tillgängligheten och inte behöver gå runt i onödan för att se efter om det är ledigt. Logistiken måste utformas så att rörelser över det öppna landskapet minimeras.

Ljudisoleringen mellan rum är alltid viktig men särskild vikt skall läggas vid att åstadkomma tysta rum som gör skäl för sitt namn. Att samtalsrum och tysta rum är välisolerade mot den öppna kontorsytan är viktigt både för att de arbetande inte ska störas av ett telefonsamtal i ett samtalsrum men också för att den som sökt sig till ett samtalsrum har ett behov av akustisk avskildhet och inte vill bli avlyssnad.

Mötesrum kan vara avsedda både för enskilda samtal och samtal i större grupp. Mötesrum för större grupper där samtidiga konversationer och videokonferenser kan förekomma skall ha god taluppfattbarhet.

Kontorslokalens kommunikationstråk skall vara väldämpade och helst inte ligga mitt i arbetskärnan. I korridorer är det lämpligt med matta eftersom det dämpar trumljud från klackar. Arbetsplatser bör placeras så att de inte störs av WC kommunikation. För att undvika störning i det öppna kontorslandskapet bör även fikarum och lunchrum vara avskilda från verksamheten.

Vi ger även förslag på effektiv placering av bullerskärmar och väggabsorbenter.

Läs mer om undertak i kontorsmiljö.